Veckan har flutit på med skola, ungdomsgrupp, pannkakskyrka och annat.
En vanlig vecka helt enkelt, så därför hoppar jag direkt till veckans guldkorn i stället:
Kanelbullens dag på Refugen!
Över 200 bullar skulle bakas, och jag tror jag talar för oss alla när jag säger att vi kände en rejäl dos stress där vi satt och försökte be inför kvällen när ytterdörren öppnades och det började välla in ungdomar. Men väl tränade av vår store läromästare Sten satt vi kvar och fortsatte be. Sedan började det roliga!
Förutom fantastiska gratis bullar bjöd kvällen på olika tävlingar!
Den mest lyckade får ni också ett filmklipp av, utmaningen var att bygga ett så högt torn som möjligt med hjälp av tidningspapper och tejp....
Kvällen avslutades med andakt för de som ville. Trots att andakten blev riktigt stapplig och tafatt (jag får säga så eftersom det var jag som höll i den) blev förbönsstunden så välsignad. Fler ungdomar än någonsin under våra 4 veckor ville ha förbön. Det blev verkligen en tydlig påminnelse om att det varken hänger på vår prestation eller på hur förväntansfulla vi är, utan på Gud och det Han väljer att göra. Det är när vi inte har några förväntningar som Gud kan överraska oss som mest. När vi lägger ner vår prestige kan Gud verka fritt.
När jag kom till er, bröder, var det inte med förkrossande vältalighet och vishet jag förkunnade Guds hemlighet för er. /.../ Er tro skulle inte vila på mänsklig vishet utan på Guds kraft. [1 Kor 2:1-3]
Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig. /.../ Ty när jag är svag, då är jag stark. [2 Kor 11: ]
/ Samira
 |
| Det har blivit höst i Partille också, det är ju fint. |